Till Landshövding Stefan
Carlsson
Varmt välkommen
till Kalmar och Kalmar län!
Sänder härmed en
vädjan om hjälp till att rädda Rällaskogen på Öland.
Rällaskogen ligger
väster om väg 136 mellan Algutsrum och Borgholm. Skogen sträcker sig från
avtagsvägen ner till Stora Rör och till Ekerums golfbana i norr. Från 136:an i
öster till Kalmarsund i väster.
Rällaskogen är
mycket unik för Öland. Ingen annan skog på ön liknar denna. Inte Bödaskogen i
norr, inte heller Mittlandsskogen, norra Europas största sammanhängande
lövskogsområde, som sträcker sig från Borgholms alvars södra del till Ölands
stora alvar.
Rällaskogen är unik
med öländska mått mätt, eftersom den befinner sig på ett mycket stort
isälvsdelta, härstammar från istiden, med enorma mängder sand 25 m djupt, som
avsatts på platsen. Branten som går i nord-syd riktning är imponerande hög.
Vattenföringen inom området är unikt med alla källor som kommer fram
nedanför branten. Där nere är det alltid fuktigt eller blött. Där finns
speciella mossor och dessutom en sällsynt sötvattensnäcka som härstammar från
Litorinasjön. Sötvattenssnäckans lokal i källorna i Rällaskogen är den enda i hela
Sverige. Jag har träffat på och fotograferat den fridlysta långbensgrodan i skogområdet.
Vad gäller växter
finns det enligt Ölands botaniska förening fyra intressanta arter:
Kambräken Ölands enda lokal för denna ormbunke.
Ryl en
rödlistad och hotad pyrolart som har sina rikaste förekomster på Öland i
Rällaskogen.
Knärot en
rödlistad orkidé som växer på flera ställen i Rällaskogen.
Linnean som har sina rikaste öländska lokaler inom
området.
Dessa fyra växter
försvinner om skogen avverkas. De trivs alltså inte med skogsbruk. Speciella
mossor finns också i skogen.
Det är gott om
blåbär, lingon och svamp som allmänheten kan plocka och njuta av. Dessa växter
trivs i Rällaskogen om man inte har gallrat för hårt. På grund av att allt växer
på sand är det risk för uttorkning.
Rällaskogen är
också ett mycket viktigt rekreations- och motionsområde med sina sköna och fina
stigar och små promenadvägar. Man njuter av fågelsång och frisk härlig luft, för
att inte tala om hur man njuter av den fridfulla tystnaden och den vackra
utsikten från branten ut över Kalmarsund. Bara skogens sus och skön fågelsång
hörs från barr- och lövskog.
Under advent- och
juletid smyckar barn den bredaste stigen med tomtar, troll och annat som kan
glädja barn och till och med vuxna. Barnen i Rällaskolan använder skogen till
naturskola och för utflykter.
Lite
historik:
Området bestod av
en helt annan skog på 1800-talet. Ett ek- och lövskogsområde sträckte ut sig på
och nedanför branten. Kreatur betade där. Från den tiden finner man en mängd
stenmurar som avgränsar de olika ägorna. I början på 1900-talet planterade man
tall och en del gran i området.
Skogen har sedan
dess haft många ägare. De senaste är bröderna Eklöf som äger Ekerum Golf &
Resort.
Tragiken är att man
vill exploatera och bygga i skogen på en yta motsvarande 25 fotbollsplaner. Man
vill bygga från södra delen av golfbanan, som avskiljs med en stenmur, söder ut
mot Stora Rör.
Detta kommer
naturligtvis att medföra väldigt många negativa konsekvenser för skogen. Ja
skogen skulle förstöras för all framtid. Stora tunga fordon av olika slag skulle
ge enormt stora svårläkta sår i marken. Avgaser och hårda ljud, höga buller
skulle störa friden för människor, stora som små. Alla slags individer som lever
där skulle förskräckas. Vägar måste byggas och asfalteras för biltrafik.
Gatlyktor sättas upp. Passar inte i den skogen. Nya utfarter på den hårt
trafikerade väg 136.
För några år sedan
högg man plötsligt ner ett stort område med gammal ekskog nedanför branten. Det
var ett område som var mycket viktigt för insektslivet t.ex. för ekoxe och
ekbock, båda fridlysta. Man påstod att alla ekarna var sjuka.
Vid en inspektion av virket var inte allt sjukt. Foto på stockarna finns. Gamla
och angripna ekar är en mycket viktig lokal för bl.a. ekoxe och
ekbock och andra insekter. Jag fotograferade en död
ekoxehona på platsen för kalhygget. Alltså fanns den fridlysta
ekoxen i några av de gamla nerhuggna ekarna.
Senare lät man
plantera 3000 nya ekplantor på samma ställe som man hade kalhuggit. Marken där
brukar vara enormt fuktig p.g.a. att vatten tränger fram ifrån den 25 m höga
sandbranten. Jag tror inte att små ekplantor 25 cm höga trivs med rötterna i ett
vattensjukt område, När jag var där var många ekblad angripna av grå mögel. Om
några ekplantor skulle klara sig så tar det kanske 100 år innan insekterna trivs
i träden igen. I hela området från Halltorps hage i norr till Isgärde i söder,
ja kanske ännu längre söderut, finns ekar som är av stor betydelse. Bl.a. för
insektslivet de fridlysta ekoxarna
och ekbockarna m.m.
Det finns en
förening som jobbar för att rädda Rällaskogen. Den heter ”Rällaskogens vänner”.
I april är föreningen 3 år och har rätt att klaga i alla instanser som finns.
Eftersom skogen är viktig för så många kommer man att göra allt som man
förmår.
Rällaskogen är
särskilt viktig för människorna i närområdet, men även för människor långväga
ifrån. Många åker ofta ifrån Kalmartrakten. Bor man i närheten tar man bara på
sig sportskorna m.m. tar hunden i koppel och ger sig ut till frid, avkoppling
och frisk luft och svamp, blåbär och lingonplockning.
Nu vädjar jag åter
till Landshövdingen om att hjälpa oss med att rädda skogen. Önskan är att hela
skogen ska bli fredad och bli ett naturvårdsområde till allas glädje, människor
stora som små, växer, djur, fåglar och insekter.
Om man får börja
bygga där nere, så är risken stor att man bara fortsätter med byggandet. Om så
sker är skogen för alltid utplånad och Öland har förlorat en av sina vackraste
pärlor.
Låt oss alla satsa
på och värna om Ölands unika och ovärderliga natur! Inget annat landskap i
Sverige kan mäta sig med Öland!
Vi är absolut inte
emot en utbyggnad och utveckling av Ekerums golfanläggning, men vi vill inte att
det sker på bekostnad av Rällaskogen. Företaget har stora arealer på andra
ställen att bygga på.
PS. I dagarna
kommer Smålandsnytt i TV att ta upp Rällaskogen. DS
Med vänliga
hälsningar från
Birgitta
Ruthberg-Tillström
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar