Yttrande över bebyggelse i Rällaskogen ”Järnnian”
Rällaskogens
vänner (RV) är en organisation som funnits sedan 2009-04-21
och som bevakar Rällaskogens naturvärden.
Fördjupad översiktsplan. Järnnian är ett område som ingår i den fördjupade översiktsplanen för Rälla-Stora Rör vilken är överklagad. Innan frågan är utredd borde inte skogsområdet detaljplaneras.
Rällaskogen
eller del av Ekerum. RV vill förtydliga att
ny bebyggelse kommer att hamna i norra delen av Rällaskogen och gränsa till Ekerums golfbana. Den långa stenmuren som löper från öster
till väster är en naturlig gräns mellan exploaterad (golfbanan) och oexploaterad mark (skog). Hela fastigheten
har varit skogsfastighet fram till Ekerums köp av
skogen 2007-05-09
Säkerhet. Eftersom området
gränsar till golfbanan kommer det att bli mycket svårt med säkerheten för
tillkommande bostäder På s.8 i Planbeskrivningen står det att ”ingen bebyggelse får tillkomma inom
en sektor på 30 graders sammanlagda vinkel från den tänkta spellinjen.” Idag kan
man hitta golfbollar långt in i Rällaskogen (Järnnian).
Sparade träd i anslutning till ny
bebyggelse kommer också att bli en säkerhetsrisk eftersom träden som tidigare
stått tätare kommer att bli känsligare för hårda vindar och stormar.
På s.8 i Planbeskrivningen står det att det ska läggas en
lekplats ca 500
m (0,5
km) från bostäderna! RV anser att det är en lång sträcka
för ett litet barn att gå!
Gnistbildning från kaminer och
grillar gör att skogen fylls med rök och avgaser och att risken för skogsbränder
ökar i den torra tallskogen. Hus i skogen ställer tvivel på planens
verklighetsförankring.
På s.8 i Planbeskrivningen står det ” Planskild korsning
för gång- och cykeltrafik under väg 136 kommer att behöva göras”…”Med goda,
trafiksäkra förbindelser till skola och förskola underlättas hämtning och
lämning av barn”. RV anser att för att kunna uppfylla dessa önskningar behövs en
planskild korsning för gång-, cykel- och biltrafik under väg
136.
Trafiklösning. RV anser att det inte
ska ske någon exploatering av områden 12 och 13 (Järnnian) innan en trafiklösning till väg 136 har klarlagts.
På s.7 i Planbeskrivningen står det att planområdet kommer att nås från Rälla och väg 136 via Strandvägen” och att ”Rälla strandväg kommer inte att belastas av biltrafik
som alstras av de planerade bostäderna”. Här finns en otydlighet i beskrivningen
och påståendena motsäger varandra!
Vid eventuell bebyggelse ska ny trafik ledas
norrut till Ekerums område och där anslutas till väg
136.
Arkeologi.
Hur ska de historiska stenmurarna
från medeltid till 1600 tal skyddas? I området finns många fornlämningar.
Tidigare arkeologiska undersökningar från 2011 har visat på fornfynd i område 12
och 13. På s.5 i Planbeskrivningen står det att ”innan byggnation påbörjas ska arkeologiska
undersökningar göras av Kalmar Läns museum” När och hur ska detta
ske?
Skogen
som rekreationsvärde. Det är helt osannolikt
att man kan bygga 45 hus i område 12 och 13 utan att ta ner samtliga träd.
Enligt detaljplanen ska inte alla träd tas ner vilket blir mycket svårt.
Vid en utglesning blir sparade fristående
tallar mycket känsliga för hårda vindar och stormar och blir en säkerhetsrisk
som gör att de måste tas ner. Trädrötter kommer för övrigt att skadas svårt när
man gräver för husgrunder och VA ledningar och kablar vilket också bidrar till
att träden blir sårbara.
Fortsatta detaljplaner åsidosätter
192 samrådsyttranden och 174 utställningsyttranden som inkom i samband med den
fördjupade översiktsplanen för Rälla-Stora Rör och
Ekerum. I dessa yttranden finns en samsyn att områdena
2, 3, 10, 11 och 12 INTE ska
exploateras. Områdena 2 och 3 är Järnnian!
Skogen kommer helt att ersättas med bostäder.
Trafik och ljud från bostäder kommer att ta ner skogens och strandens höga
rekreationsvärde. Den höga
sandavlagringen tar för nuvarande bort allt buller från väg 136 i öster.
Planerna påverkar det rörliga friluftslivet och känslan av orörd skog går
förlorad. Det behövs områden för återhämtning i dagens stressiga samhälle.
Turismen har redan tagit en stor del
av Rälla med omnejd i anspråk, se den jättelika
golfbanan där det är en fara att promenera under sommarsäsongen. Lättillgängliga
ostörda naturområden är det ont om.
Landskapsbild. På s.3 i Behovsbedömningen står det att
”landskapsbilden i området kommer att förändras. Byggnation kommer att medföra
att området känns mer ianspråktaget. Helhetskänslan av orört rekreationsområde i
form av skog kommer att påverkas. Hur stor påverkan blir beror på lokalisering och utformning av bebyggelsen. Bebyggelsen
kommer att placeras så att så mycket som möjligt av naturkänslan av träd- och
buskskikt bevaras.” Denna formulering är inte ett seriöst och intresseneutralt
uttalande.
På s.4 i Behovsbedömningen står det ”om effekten blir
negativ eller positiv av en förändrad landskapsbild kan inte fullständigt
bedömas. Upplevelsen av landskapet varierar mellan individer” Författaren
reducerar landskapsbilden till en smaksak och gör det lätt för sig. En exploatör
uppfattar ett nytt bostadsområde i en tidigare skog som positiv för sina
intäkter medan en naturmänniska uppfattar det som ett kortsiktigt privat
vinstintresse.
På s.7 i Planbeskrivningen står det att ”Husen bör
utformas för att i första hand smälta in i lanskapet.”
Det är inte möjligt att en klunga av 10 m höga hus med en bottenarea av 150 kvm ska kunna smälta in i naturen. En
byggnation av 45 hus innebär en brutal exploatering i landskapet och
naturen.
Motstående
intressen. På s.7 i Planbeskrivningen står det att
”marken strax intill husen ska vara allmän tillgänglig” RV anser att detta inte
är möjligt. De som bosätter sig i skogen kommer att se området utanför husen som
sitt. Boende kommer att irritera sig på närgångna människor och tycka att de gör
intrång. Denna idé som ger sken av öppenhet och tillgänglighet har i praktiken
visat sig orealistisk. Människors behov av en hemfridszon är naturlig och leder
till smygprivatisering, vilket kan studeras på ett flertal platser på Öland, se
t.ex. Källahamn!
Rällas
samhälle. Det attraktiva med
Rälla idag är skogen som är ett fantastiskt
rekreationsområde för Rällabor, utsocknes, besökare
och turister. Samhället i stort är förlorare om det tillåts bostäder i skogen.
Byggnation gynnar endast kortsiktiga vinster och ger inga
arbetstillfällen.
Förlängd
säsong. Ekerums intresse är att öka utbudet av bostäder p.g.a. att
förlänga säsongen (s.3 i Planbeskrivningen) . RV vill påpeka att en förlängd säsong är beroende av
klimat och väderlek. Att bostäder automatiskt skulle medföra en förlängd säsong
är helt taget ur luften.
Naturvärden. Varför finns det så
många värdefulla insekter i Halltorp och hur kan vi bevara dem? RV vill trycka
på att även Rällaskogen har betydelse för många
insekter i Halltorps hage. I Rällaskogen finns också
många ekar (som har förbisetts i utredningar). Den västra delen av Rällaskogen har varit bevuxen med ek och där finns
fortfarande mycket ek. Vad händer om man bygger igen området längs kusten.
Osäkerheten är stor, många och höga hus kan inte tas bort i framtiden.
I den utredning som gjorts av Calluna är den västra delen ett spridningsstråk för ek- och
sandlevande arter och ska inte brytas av barriärer som
bebyggelse eller barrplanteringar.
I naturutredningen som gjordes över
hela Rällaskogen har ”Järnnian bedömts vara av högsta naturvärde”. Varför har inte
denna utredning lyfts i detaljplanen? Den visar att området har ett högt
naturvärden i sig själv! Kända naturvärden är bl.a. varglav och fransig
stjälkröksvamp.
RV undrar om en ogräsbesprutad
gräsmatta som breder ut sig över stora arealer, som en golfbana gör inte är ett
problem för spridning av insekter från Halltorp (s 2 i Behovsbedömningen). Genom Sandwedgen eller ängen går ett spridningsstråk tvärs genom
den planerade bebyggelsen. Här gör man tvärtemot det som inte skulle göras
enligt ovan!
Nyckelbiotop i form av ädellövskog, ”
Ett samråd angående åtgärder inom nyckelbiotopen kommer att ske med
Skogsstyrelsen”! Denna skrivelse förutom påverkan på rekreationsvärden och
isälvsavlagring borde i sig själv vara ett skäl till en
miljökonsekvensbeskrivning!
Hur kommer den värdefulla sumpskogen
att påverkas när det byggs nytt och nya ledningar ska dras? Vad händer med
vattnet i sumpskogen, ännu ett skäl till en miljökonsekvensbeskrivning?
Förändrade dräneringsmönster, avrinning och infiltrationsförhållanden tas upp
som osäkerheter. I detta skede borde inte sådana osäkerheter finnas med,
kommunen ska veta!
På s.7 i Planbeskrivningen står det att ”Skötsel av
naturen och detaljplanen regleras mellan kommunen och exploatören” Vem i
kommunen står för att reglera skötselplanen med exploatören? Här kan man också
läsa att det kommer att krävas marklov från kommunen att ta bort ekar. Det togs
bort ca 300 år gamla ekar nedanför branten 2010. Vem är kapabel att ge marklov i
kommunen?
På s.7 i Planbeskrivningen står det att ”skogsbryn är
särskilt viktiga”. RV vill notera att det tar många år innan nyplanterade träd
bidrar till skogsbryn. Avsiktsförklaringen som att ” träd bör sparas i största
möjligaste mån …” s.7 i Planbeskrivningen , har inget värde och har därför ingen plats i en seriös
detaljplan.
Befintlig
bebyggelse.
På s.3 i Planbeskrivningen står det att läsa att
”Bebyggelsen ska anpassas till närliggande bebyggelse och till den känsliga
naturen.” Det finns inte någon närliggande bebyggelse i skogen! Den ”känsliga
naturen” kommer genom de planerande 45 husen och nyanlagda lokalgator samt
nedgrävning av elledningar och Va anslutningar som
omvandlar ett skogsområde till ett bostadsområde för fritidshus.
Vatten
och avlopp mm. Nya ledningar måste
dras ner till strandområde. Hur dagvattnet ska hanteras tas
inte upp i detaljplanen. Pumpstationer måste anläggas för avlopp- och dagvatten!
Rällafältet och vattentäkten. Inga utredningar är gjorda över Rällafältet som en eventuell framtida vattentäkt. Öland har ont om vatten under sommaren. Det råder alltid vattenförbud i kommunen under sommarhalvåret. Vi läser dagligen om att klimatet kommer att förändras och att dricksvatten kan bli en bristvara. Stora ingrepp i Rällafältet borde utredas grundligare.
Hur kan energiförsörjningen se ut,
t.ex. för borrning för jord- och bergvärme? I ett isälvmaterial är det inte
lämpligt att borra.
Finansiering. Kommunen har en dålig ekonomi. Hur kommer
planen med trafiklösning mm att finansieras?
Betydande
miljöpåverkan. På s.10 i Planbeskrivningen sägs det att
”planen inte innebär någon betydande miljöpåverkan.” Bebyggelse på en
isälvsavlagring, byggnation på jungfrulig mark, hur är det ordnat med dagvatten,
hur kommer sumpskogen (naturvärdesklass 1),
nyckelbiotoper, rekreationsområde, naturvärden, trafik och mycket mer att
påverkas är frågor som vi ställer oss. RV anser att en plan som går över en
naturlig och historisk gräns (stenmurar från medeltid) och omvandlar en orörd
sammanhållen närskog till ett bostadsområde medför en betydande miljöpåverkan.
Bygg inte först för att åtgärda för
sent och beklaga sedan det inträffade!
RV
anser att detaljplanen ”Järnnian” strider mot både
Plan- och bygglagen och miljöbalken.
Plan-
och bygglagen.
Vid prövningen av frågor enligt denna
lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Planläggning och
prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till
att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är
mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges
åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning.
Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 och 4 kap.
miljöbalken ska tillämpas.
Miljöbalken.
Bestämmelserna i
denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att
nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En
sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att
människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att
förvalta naturen väl.
Miljöbalken skall tillämpas så att
värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, den biologiska
mångfalden bevaras, mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en
från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god
hushållning tryggas.
För en verksamhet eller åtgärd som
tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är
lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och
olägenhet för människors hälsa och miljön.
RV vill värna Rällaskogens höga natur- och kulturvärden som också är av
stor vikt för en vidare utveckling av Rälla samhälle!
I ett beslut från 2010-12-17, Dnr.521-3792-10 från Länsstyrelsen avger sju
tjänstemän en ”avvikande mening mot länsstyrelsens beslut att ej kräva tillstånd för planerad byggnation inom område
13.” (Det
västra byggområdet i denna samrådshandling).
Som ovan
Yvonne Thoor, ordförande. Per Modig, kassör.
Som ovan
Yvonne Thoor, ordförande. Per Modig, kassör.
Kopia på samrådsyttrande skickas till
Länsstyrelsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar