Skördefest

Rällaskogens Vänner kommer under en del av skördefesthelgen att finnas på Klockaregården i Högsrum och sälja vykort, kartor och medlemskort tillsammans med hantverkare och kroppkaksförsäljning.

Ha en härlig skördefesthelg!

Här kan du läsa samrådsyttranden från...

... myndigheter, föreningar m. fl. gällande planarbetet för Rälla - Stora Rör. http://www.luteonline.se/rallaskogen_sol.htm#samrad_myndig

Länken är inskickad av Stefan Olof Lundgren som uppenbarligen har lagt ner ett stort jobb för att dokumenten ska bli tillgängliga för de som vill läsa dem.

Det är samma dokument som jag enbart kunnat erbjuda som .pdf-fil.

Tack Stefan!

Linnea säljes

Den här bilden är tagen av Birgitta Ruthberg-Tillström i Rällaskogen. Fotot säljs som vykort i A5-format hos mig på Thoor Keramik och säljs till förmån för Rällaskogens Vänner tack vare Birgitta.
Kom in och köp eller mejla mig så skickar jag det antal du vill ha. Korten kostar 10:-/st.
yvonne@thoor.se

Hälsningar

Yvonne Thoor

En fibbla på branten

Denna bild är tagen av Birgitta Ruthberg-Tillström uppe på branten i Rällaskogen. Visst är den vacker?!

SvD skriver: Regionerna varnas för övertro på turismen

Läs hela artikeln här: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3339521.svd

Vad händer nu?

Fortsättningen av planprocessen blir ungefär så här:

Nu görs en sammanställning till samrådsredogörelse av alla inkomna yttranden.

Därefter blir det utställning i två månader med möjlighet till yttrande (för dom som yttrat sig i första vändan). Utställningen består av liknande handlingar som inför samrådet – det blir alltså ingen ”fysisk” utställning endast dessa handlingar.

En ny samrådsredogörelse görs av de yttranden som kommer in i detta skede.

Därefter antar kommunfullmäktige den slutliga fördjupade planen.

Hur lång tid tar detta? Ingen som vet – det beror bl a på hur lång tid sammanställningen tar.

Yvonne Thoor, ordf RV

Föreningens samrådsyttrande

Nu har vi skickat in föreningens samrådsyttrande och alla som vill läsa det kan höra av sig så skickar jag det via mail.
Jag hoppas att så många som möjligt har passat på att redogöra för sin åsikt om planen över Rälla - Stora Rör.

Yvonne Thoor
Ordf. RV

Pamfletten

I mejlkontakt med kommunen idag förstår jag att de uppfattar det som att det är Rällaskogens Vänner som har gjort den pamflett som delades ut på samrådsmötet i Rälla skolas sporthall. Så är alltså inte fallet utan den är helt och hållet Stefan Olof Lundgrens verk.

Yvonne thoor
Ordf. RV

Exploateringsavtalet i våras

Det exploateringsavtal som skrevs under i våras av kommunen och Ekerum innan föreningen startades överklagades av de flesta som nu sitter i styrelsen pga att vi ansåg att risken är stor att kommunen aldrig får ut sina pengar som avtalet skulle garantera dem för deras arbete med detaljplanen. Avtalet anger att det ska bli minst 300 byggrätter på Gamla golfområdet och vi ställde oss tveksamma till om kommunen kan få ut sina pengar om det inte blir plats för 300 byggrätter. På kommunfullmäktigemötet fick vi då till svar att man visst skulle få betalt.

Efter samrådsmötet 3/8 pratade jag en stund med Göran Borgö och nu säger han att kommunen givetvis inte får betalt om man inte hittar plats för de 300 byggrätter som avtalet anger...

Vi har ännu inte fått svar på överklagandet, men nu är ju semestrarna slut så kanske snart...

Vill du se exploateringsavtalet så hör av dig så mejlar jag över det.

Yvonne Thoor
Ordf. RV

Tillvägagångssätt vid Ekerums köp av Rällaskogen

Ekerum hävdar att man inte haft någon kontakt med kommunen innan man köpt Rällaskogen – inte via Eklöfbröderna själva eller VD Martin Sahlberg och inte via någon annan representant. (Sagt av Ulf Eklöf på referensgruppsmöte på Ekerum 10 juni 2009 och VD Martin Sahlberg på samrådsmötet 3 augusti 2009)…

Detta anser vi vara en sanning med modifikation... Köpet genomförs visserligen i maj 2007, men med ett förbehåll:

1. 2007-05-09 upprättas köpekontrakt gällande Rälla 1:112, dvs. det vi kallar Rällaskogen, med förbehåll att Ekerum får förvärvstillstånd av fastigheten från Jordbruksverket. I annat fall annulleras kontraktet. (§ 16). (Tillträde till fastigheten 2007-07-01. Köpeskilling 13 miljoner kr.)

2. 2007-06-04 inkommer ansökan till lantmäteriet om fastighetsreglering och köp av Rällaskogen.

3. 2007-07-08 inkommer ansökan från Ekerum om förvärvstillstånd av Rälla 1:112 till Länsstyrelsen i Kalmar. Ekerum anger i sin ansökan att:
de vill utöka med ytterligare en 9-håls golfbana (idag finns 2 st 18 håls golfbanor).
de vill utöka boendet med uppförande av 150 st parhus, dvs 300 lgh.
de vill öka tillgängligheten enligt PBL, dels för boende och dels för allmänheten. Nya promenadstråk ska anläggas och befintliga förbättras.
detta kommer att sysselsätta 200 personer utöver dagens personal på anläggningen.

4. 2007-08-27 lämnar Länsstyrelsen ett yttrande gällande ansökan om jordförvärvstillstånd för fastigheten Rälla 1:112. Länsstyrelsen kontaktade då kommunen angående översiktsplan och detaljplan över området. För närvarande finns inget av detta men man får beskedet att det kommer att upprättas inom en 2-års period. Däremot meddelar kommunen att man är positivt inställd till Ekerums planer över området. Ett samrådsyttrande från länsstyrelsen bifogas där man har tryckt på att kommunen ska upprätta en fördjupad översiktsplan för hela kommunens kustområde, där sträckan mellan Färjestaden och Borgholm-Köpingsvik bör prioriteras.

5. 2007-08-30 inkommer köpekontrakt och ansökan angående lantmäteriförrättning till kommunen.

6. 2007-10-17 inkommer ansökan om jordförvärvstillstånd för Rälla 1:112 till Jordbruksverket. Jordbruksverket önskar kommunens uppfattning rörande rubricerat förvärv och kommunen svarar att man ser för sin del mycket positivt på bolagets förvärv som syftar till att utveckla och möjliggöra besöksnäringens framtida utveckling i området. Kommunen skriver till Jordbruksverket ”Det arbete med fördjupningen av översiktsplanen som kommunen kommer att genomföra kommer att innehålla att förutsättningar för detta skapas inom den förvärvade fastigheten.” Borde man inte istället skrivit att fördjupningen av översiktsplanen kommer att undersöka om förutsättningar finns för att möjliggöra Ekerums utvecklingsplaner?

7. 2007-11-02 får Ekerum avslag på sin ansökan om förvärvstillstånd från Jordbruksverket.

8. Då tar Borgholms kommun och Ekerum Golf & Resort gemensamt fram en markdispositionsplan daterad 2007-11-27. Markdispositionsplanen är en karta med områden för byggnation av bostäder, golfbana och naturområden inritade. Den är undertecknad av kommunalråd Lisbeth Lennartsson och Ekerums representant Rolf Nilsson. När kommunen senare använder sig av kartan i sitt material har man tagit bort namnteckningarna och döpt kartan till ”Markdispositionsplan Ekerums önskemål”.

9. 2007-12-11, sammanträder kommunstyrelsen gällande markanvändningen av området. KS ställer sig nu bakom den framtagna markdispositionsplanen från 27/11 2007. Denna ska utgöra del av planeringsunderlaget för fördjupningen av ÖP för Rälla - Stora Rör. (Medverkande vid sammanträdet var:
Lisbeth Lennartsson, Paul Jensen, Kenneth Sturesson, Christina Ateva, Eddie Forsman, Rolf Edemark, Sune Axelsson, Inger Sundbom, Pia Holgersson, Arne Sjögren, samt övriga relevanta närvaranden; Lars Frick, Lennart Bohlin.)
I den kommunala översiktsplanen från 2002 är Rälla 1:112 inte studerat avseende lämplig markanvändning utan omnämns som ett område med stora natur- och kulturvärden där nya anläggningar utöver redan befintliga inte skall tillkomma. Innebörden av formuleringen ”kommunen ser däremot positivt på att existerande anläggningar kan utvecklas” pekar enligt kommunen på en naturlig utveckling av Ekerumsanläggningen mot söder inom Rälla 1:112. De natur- och kulturvärden och områdets rekreationsvärde som omnämns i ÖP 2002 torde inte ha minskat sedan 2002. Uttalandet får med kommunens agerande tolkas som att kommunstyrelsen ser det som självklart att det endast är Ekerum Golf & Resort som kan få påverka höga natur- och kulturvärden negativt och göra intrång i ett stort friluftsområde.
Beslut har tidigare tagits för att prioritera fördjupningen för Rälla - Stora Rör, varvid planeringsarbetet skall påbörjas omgående och vara avslutat inom 2-3 år.
Kommunstyrelsen anser att fastigheten Rälla 1:112 är en exploateringsfastighet enligt ovan angivna motiv och att markdispositionsplanen redovisar en möjlig markanvändning.

10. 2007-12-12 erhåller Ekerum beslut om förvärvstillstånd från jordbruksverket efter att ärendet har kompletterats med Markdispositionsplanen som är undertecknad av kommunalråd Lennartsson och Ekerums rep. Rolf Nilsson. Enligt telefonsamtal mellan Lennart Bolin, Borgholms kommun och Jordbruksverket står hela kommunstyrelsens arbetsutskott bakom kartan. Markdispositionsplanen visar enligt Jordbruksverkets handlingar att detta är kommunens och Ekerums önskemål. Den undertecknade kartan visar alltså områden för bebyggelse, golfbana samt ett område där naturmiljön bör bevaras. Enligt Kommunstyrelsens protokoll från den 11 dec 2007 så nämns ett större naturområde med stora rekreationsvärden som Ekerum avser bevara som ett naturområde. Vid ett telefonsamtal med Borgholms kommun säger kommunen att det sistnämnda området (naturområdet) inte bör användas för normalt skogsbruk och Ekerum har ju tidigare angett att man avser att bevara detta som naturområde. Trots detta avverkades delar av detta naturområde våren 2008 av Ekerum som då med hjälp av kommunen fått förvärvstillståndet godkänt. Detta visar väl på bolagets intentioner med området, man vill både ha kakan och äta den, med andra ord - man vill ha ut så mycket som möjligt av köpet, både bebyggelse och timmer. Vid påtalande om detta hänvisar både Ekerum och kommunen till att skogen sköts enligt skogsbruksplanen men enligt kommunen är det ju en exploateringsfastighet och naturområdet skulle ju sparas. Med anledning härav kan man konstatera att det inte finns några som helst garantier i denna fråga.

11. Köpebrev undertecknas i dec 2007 och därmed är köpet helt avslutat.

12. I april 2008 (C-möte) och på möte i Sporthallen Rälla skola sommaren 2008 svarar kommunalrådet Lennartsson på frågor om Rällaskogen och säger att det inte ska bli någon byggnation i Rällaskogen…

Jag har tillgång till alla handlingar i .pdf. Dessa kan jag inte lägga ut på bloggen men om du vill ha dem så mejlar jag över dem till dig.

Yvonne Thoor

Ordf. RV

Samrådsmöte 3 augusti 2009

Så har då samrådsmötet kommit och gått. Det var ett möte som var bra organiserat av kommunens tjänstemän och jag tycker att det kom fram många viktiga och konstruktiva synpunkter från "publiken". På alla delar av planen.
Dialogen fördes i princip enbart med de kommunala tjänstemännen och ett antal politiker satt bänkade och lyssnade. Två politiker var med i dialogen. Jag behöver knappt nämna vilka, men jag gör det ändå. Lisbeth och Per Lublin.
Lisbeth säger sig inte ha någon ståndpunkt ännu, men Per har tagit ställning för vår sak.

Det är väldigt positivt att politikerna var med på mötet men väldigt synd att de inte deltog i dialogen. Jag tror att vi alla har full förståelse för att de inte har pratat sig samman i sina grupper ännu, men nog måste de ändå kunna få ha personliga synpunkter. Är det bara jag som blir frustrerad och besviken på detta?

Därför har vi fortfarande ingen aning om hur de olika partierna resonerar.

Yvonne Thoor
Ordf. RV

Smålandsnytt 3/8 2009

Protester mot byggplaner för 150 fritidshus

På förmiddagen den 3/8 blev jag uppringd av Sven Ekberg som ville berätta om våra protester...
http://svt.se/2.33731/1.1642738/protester_mot_byggplaner_for_150_fritidshus?lid=puff_1642738&lpos=rubrik

Yvonne Thoor
Ordf. RV

Lätt att få dispens mot strandskyddet

Enligt Jan Darpö som är docent i miljörätt vid Uppsala universitet är det inte ovanligt att personer och företag får dispens trots att de inte uppfyller lagens kriterier.

- Det som händer är att våra stränder byggs bort i strid mot lagstiftningen och mot de intentioner som ligger till grund för lagstiftningen, säger Jan Darpö, docent i miljörätt vid Uppsala universitet.

Strandskyddslagen kom till på 1950-talet för att förhindra en överexploatering av stränderna. Den gäller nu framförallt vid hav och insjöar och innebär bland annat att man inte får bygga eller på annat sätt förstöra för djur och växtlivet närmare än 100 meter från strandlinjen. Men varje år ökar ansökningarna om att få bygga innanför strandskyddet.

Hittills i år har uppemot 2 900 dispensansökningar kommit in, under hela förra året inkom runt 5 000. På fem år är det en ökning på mer än 50 procent. Av de ansökningarna så godkänns runt 95 procent, trots att dispens enligt lagen måste ges mycket restriktivt och av särskilda anledningar.

Från början var det länsstyrelserna som gav dispens, men under senare år har flera av länsstyrelserna lämnat över den uppgiften till kommunerna. Och i och med den nya strandskyddslag, som till stora delar började gälla den första juli i år, blir det alla kommuners uppgift.

Länsstyrelserna kommer istället att bli dem som har översynen och kan överklaga, den uppgiften har Naturvårdsverket tidigare haft. Det är Jan Darpö som är docent i miljörätt vid Uppsala universitet starkt kritisk till.

- Då kan kommunerna göra precis som de vill. Reglerna är väldigt luddiga och det finns ingen kontroll. Alla system där man kan fatta beslut utan kontroll brukar leda fel. Om kommunen och länsstyrelsen kommer överens om att strunta i reglerna så finns det ingen som kan klaga.

Och därför tror Jan Darpö att det kommer att fortsätta bli allt vanligare att människor som vill bygga på strandskyddade områden också får göra det.

- Självklart kommer dispenserna att öka, självklart kommer vi att få flera "Gotlandsaffärer" de närmaste somrarna eftersom systemet inte har någon kontrollmöjlighet. Om kommunerna och länsstyrelserna är överens om att göra på ett visst sätt så är det kört.

Källa: Karolina Lek

Insänt av Stefan Olof Lundgren

Om strandskydd

Så fungerar strandskyddet
Strandskyddet kom till på 1950-talet. Syftet var att hindra överexploatering av stränderna samtidigt som man vill bevara allmänhetens tillgång till stränder och vatten.

1994 utvidgades skyddet för att ta hänsyn till strändernas stora betydelse för den biologiska mångfalden.

Bestämmelserna är lika i hela landet men med den nya lagstiftning som träder i kraft från och med 1 juli 2009 kan kommuner peka ut områden i strandnära områden där det ska vara lättare att få dispens. Utpekande kan påbörjas 1 juli men lagen får inte tillämpas förrän 1 februari, 2010.

Skyddet omfattar land, vatten och undervattensmiljö. Det vanliga är att skyddet sträcker sig 100 meter i båda riktningarna men länsstyrelsen kan utvidga zonen upp till 300 meter.

Det kan vara aktuellt när det gäller områden som till exempel är av riksintresse för naturvården, är ekologiskt särskilt känsliga eller ligger nära tätorter med begränsad tillgång till fria strandområden.

Enligt de nya reglerna återinträder strandskyddet automatiskt då en detaljplan ändras. Beslut om att upphäva strandskyddet i en detaljplan fattas av kommunerna.

Länsstyrelsen fattar beslut om dispenser och upphävande av strandskyddet.

Dagens regler för strandskydd

Inom den strandskyddade zonen gäller förbud mot att:

a.. uppföra nya byggnader eller ändra de som redan finns, så att de kan användas till något annat ändamål
b.. gräva eller på annat sätt förbereda för sådana byggnationer
c.. utföra andra anläggningar eller anordningar som strider mot strandskyddets syfte, det vill säga försämrar tillgängligheten enligt allemansrätten eller väsentligt försämrar livsvillkoren för växter och djur. Exempel på detta är båthamnar, bryggor, parkeringsplatser och golfbanor
d.. utföra andra åtgärder som kan skada växt- och djurliv, till exempel fälla träd, gräva eller gödsla.

Källa: Naturvårdsverket

Insänt av Stefan Olof Lundgren

Ölandsbladet 2009 07 29

”Vi borde införa en broavgift för turisterna”
Massturismen på Öland är inte enbart detsamma som pengar in i kassakistorna och jobb åt ett antal bofasta. Det finns en baksida också - kostnader för allt från infrastruktur till turistpensionärer som behöver vård och omsorg. Men ordföranden för Ölands Turist AB (Ötab), Rolf Edmark (m) har en lösning:– Vi inför en broavgift, så får ö-kommunerna in ungefär 50 miljoner om året.
Det bor cirka 25 000 bofasta på Öland. Men en vanlig julitisdag som idag uppgår befolkningen till minst det tiodubbla - en kvarts miljon ungefär. Lekmannen, som inte är fullt insatt i hur pengarna rullar, kan då lätt få för sig att de båda ö-kommunerna - särskilt Borgholm, skär guld med den berömda täljkniven i ett sådant läge. Men så är inte alls fallet.– Nej, för kommunernas ekonomi betyder turismen nästan ingenting, säger kommunalrådet i den södra ö-kommunen, Kent Ingvarsson (m). Det låter som en paradox, men visst har han rätt. Om turismen genererade in hinkvis med pengar till en typisk turistkommun som Borgholm, borde just den kommunen, tillsammans med alla andra typiska turistkommuner, vara en av landets mest välmående. Men så är inte fallet. Finns det då inget som är positivt för kommunerna med ökad turism? Kent Ingvarsson pekar på några punkter:– Det lokala näringslivet vinner förstås på turismen. Servicenivån för de fastboende hålls uppe under året. Arbetstillfällen för våra ungdomar.– Men den vanlige ölänningen, som inte är inblandad i näringen i sig, vinner nog inte så mycket.– Och skattemässigt vinner kommunen nästan inte ett dugg. Bolagsskatter kommer som bekant inte kommunerna till del och sommarjobbarna kommer oftast inte upp i beskattningsbara inkomster.
Och även om det nu skulle bli en peng in till kommunens kassakistor, så äts det genast upp av kostnader för turismen. För visst finns det sådana.– Jodå, slitaget på vägar och kommunala anläggningar, sophämtning och renhållning.– Nej, allt är inte netto in. Massturism är alltså inte en generell lösning för Ölandskommunernas ekonomiska problem.
Vad tycker då partikollegan, tillika ordföranden i Ölands turist AB, Rolf Edmark om en sådan defaitism i dessa turisttider? Dessutom kommande från ett kommunalråd?
– Turismen är huvudnäringen här på ön. Det är ingen tvekan om den saken, kontrar han direkt.– Ser man till hela landet så omsätter turistindstrin 244 miljarder. Det är mer än vad klassiska industribranscher som exempelvis bil- och stålindustrin kommer upp i.– Och turistindustrin kommer att bli än viktigare i framtiden.Men han ger ändå Kent Ingvarsson rätt i en sak – det finns en baksida.– Kommunerna i sig har dåligt med möjligheter att tjäna pengar på turismen. Ingen bidrar exempelvis med att rätta till den oerhörda obalans som finns i infrastrukturen.– Vi har kostnader som vi inte får intäkter för.
Men Ötab-ordföranden har en enkel och radikal lösning på problemet. En lösning som visserligen luftats förr om åren - dock mest på skämt, men som nu alltså plötsligt blir ett officiellt förslag från turistindustrin själv.– Vi borde införa en broavgift. En ”brotia” till exempel. Det skulle innebära cirka 50 miljoner in – om året, för de båda Ölandskommunerna.
• Är detta ett fullt allvarligt förslag från dig som Ötab-ordförande, eller bara lite allmänt personligt tyckande?
– Nej, jag menar allvar. Varför skulle det vara oöverkomligt? På kontinenten har man direktbeskattat turister i åratal, varför skulle inte vi kunna göra sammaledes?
• Men nu äger inte kommunerna bron...
– Det går att ordna med en koncession.– VI har ett behov av att få in pengarna. Detta är ett väldigt enkelt – och beprövat, sätt att fixa den detaljen.Nu finns det förstås en del kringproblem, blanda mycket annat måste vägtullar byggas någonstans. Helst så att köerna inte blir alltför långa.Men 50 miljoner att dela på för de båda ö-kommunerna – det tål att fundera över...ULF HEDMAN

Rör ej rällaskogen !!

Snälla !!
Fattar ---Ni inte på vilket sätt ni förstör våran härliga skog med dess mångfald,av bland annat sällsynta blommor-- ljuvlig fågelsång--ja--alltsom är skönt för synen--hörseln och själen.!
Byggandet skall ske på bekostnad och utökning av en större golfby. Räcker ej den som redan finns? Många "byar" måste ju redan "lägga av ". Varför ??
Har ni "makthavare" ej tänkt på var alla "dessa"--"nya" invånare skall ta vägen ?
Ekerumsbadens parkering---vägen dit ner och upp är ju som det nu är ,sommartid svår att ta sej igenom. Hur skall det då bli när "byn"--utökas med mer bilar ,fler badande , och mer folk ??
Varför skall allt finnas på mellersta ön ? Den är ju redan --överfylld--under sommarmånaderna.
Men den som har mycket vill ha MER !!!

Gynna hellre andra delar av ÖLAND--, de finns platser som behöver mer PR.
De som vill spela golf-- och behöver sitt "spa"--hittar säkert sitt "paradis". Då -- och behöver ej trängas !!
Och tänk --, då blir alla nöjda,-- glada - - och belåtna-----
med sin vistelse --, sin--sommar-- på sin Ö !! ---HÄRLIGT !!

Snälla --rör ej Rällaskogen ! !

Före detta sommarölänning---numera årentruntboende ! ! !
Mvh --inkeri --på alvarsdal

Så här går det väl inte till på Öland?!

Lyssna på Gotlands landshövdings argument för strandnära byggnation på Gotland...

http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=db&Id=1872035&BroadcastDate=&IsBlock=

Yvonne Thoor
Ordf. RV

Eklöfs ambitioner

Eller "– En del av husen kommer att ligga 20 meter från stranden (en jämförelse med Holiday Clubs byggnationer i Västervik), så varför skulle det inte gå på Öland, undrar Mats Svensson.

Läs hela artikeln http://www.olandsbladet.se/index.php?placid=16&placid_text=3&id=6693

Yvonne Thoor
Ordf. RV

Farligt vid övergångstället i Rälla

Kökrock vid övergångsstället http://www.olandsbladet.se/index.php?placid=3&placid_text=3&id=12534

Yvonne Thoor
Ordf. RV

Tipspromenaden på film

Här kan du se lite vad som hände och höra vad folk tyckte under tipspromenaden.

Rällaskogen del 1 http://www.youtube.com/watch?v=T1ybVMuJl1Y
Rällaskogen del 2 http://www.youtube.com/watch?v=ClujE7dlVtk&feature=related

Det är så härligt att folk engagerar sig och inser att det är nu det gäller!

Hoppas att vi kan få politikerna att förstå att Rälla - Stora Rör behöver skogen om vi ska få hit fler permanentboende!

Yvonne Thoor
Ordf. RV